Skåpmat

Jag har varit en riktigt dålig bloggare på sista tiden, men ska jag försöka ta mig i kragen och börja blogga igen. Lillfröken har blivit så stor och duktig (och sover dessutom dagssömn snällt i vagnen nuförtiden) så kanske det skulle bli lite tid över. Det går numera ganska bra att sticka när hon är med. Min taktik är att hon ska bli så van att se mig med stickorna i händerna att hon inte längre bryr sig. Hon älskar dessutom mjuka garner och gnider gärna ansiktet i mina garnnystan. Jaja, det ska böjas i tid som krokigt ska bli.. eller hur det nu var? Eller så torkar hon bara snor, vem vet. ;-D

Här är några alster från förra året. Mer detaljer finns listade på ravelry. Först tre par sockor. De röda är Baudelaire av Cookie A. Av någon anledning tyckte jag inget vidare om det här mönstret, även om Cookies mönster i vanliga fall är geniala. Allt var fel - allt från själva spetsmönstret till en konstig häl till en alltför smal vrist till.. Ja, lång lista. Nå, jag slängde dem längst ner i ge-bort-påsen. Kanske de passar åt nån nångång..


Sedan måste jag ju bara pröva Noro Silk Garden Sock jag också. Själva garnet var nu väl sådär.. Jag är inte så förtjust i entrådigt garn, tycker det blir lite stumt och oelastiskt. Dessutom är garnet ojämnt och obalanserat (dvs. socken vrider sig på foten), men så är det ju med Noro. Färgerna är ju ändå ganska fantastiska och randningen var rolig. Förutom när det dök upp en knut på garnet då. Naturligtvis.


Ett par Kai-Mei blev det också, i svart Regia Cotton. Det här var ett riktigt kiva garn, och den här gången hade jag inget att säga om mönstret, ur Cookies bok Sock Innovation. Det roliga var att jag hade en kompis i tanken hela tiden jag stickade de här och minsann, genast hon fick syn på dem ville hon ha dem. Lustigt hur det ibland kan gå.


Sedan har jag gjort två par fingervantar också. De röda är Ruska och de blå Knotty. De röda stickade jag till min mamma och meningen är att hon skall få dem när jag fått färdigt mössan som hör till. (Dvs. sådär om några år..)


Hon såg emellertid de blå medan jag stickade dem och kom med så många små vinkar om att "de här ju var väldigt mjuka" och "jag tycker så om när de går långt upp på handleden" att jag gav dem till henne. De passade bättre på henne än på mig anyway.

Garnet är nya Nalle aloevera. Och ja, vad ska man säga om det då. Ett helt trevligt garn i sig, både tunnt och mjukt, men vad har det med gamla Nalle att göra? Hitta nu på ett nytt namn om ni gör om hela garnet. Och varför alls sluta med ett så populärt garn som Nalle? Nå, jag är ju inte den enda som funderar vad Novita pysslar med ibland. Men som sagt, det här var ju okej. Säkert bäst att köpa ett nystan till innan de helt försvinner från butiken, med den takten Novita förnyar sina garnkartor nuförtiden vet man ju aldrig..